jag kan spendera timmar på att betrakta främlingar på avstånd.
ögonen vilar på deras kläder, hår som virvlar förbi och det bästa som finns är att se ansiktsuttryck.
jag gör små filmer i huvudet som jag spelar upp och fantiserar om vart de är på väg, vad de har varit med om och vad som händer med dessa människor.

jag vet inte om jag är ensam om dessa tankar, men det är ett fint sätt att fördriva tiden om man kanske väntar på en buss som är för sen eller så.



jag har lagt märke till att jag har flera prenumeranter.
något som jag tycker är väldigt roligt och det gör mig smickrad och glad.

något som skulle göra mig gladare är om ni kanske gjorde ett avtryck om vilka ni är.
vart ni bor, hur gamla ni är, och kanske hur ni spenderar era dagar?
det skulle vara jättemysigt att få veta.

han sträckte sig efter hennes hand där på perrongen där de stod.
"jag vill inte att du lämnar mig här", sade han med ömklig röst, medan han försiktigt blickade in i hennes ögon.
själarna möttes i en märklig dans, en dans skapad av ett avsked.
"jag vill egentligen inte åka, men vi båda vet att jag måste", var hennes svar.
den unga mannen började gråta och jag glömmer aldrig hur hans kroppsvärme svalnade och hur hans besvikelse bildade en skepnad utanpå hans ansikte.
jag kunde även se hur den unga kvinnans steg mot tåget gick tyngre och tyngre ju närmare och närmare tåget hon kom.

men det kunde inte hjälpas, för som flickan sade så var hon ju tydligen tvungen att åka, varthän det nu var.

jag noterade hur mannens tårar föll ner på asfalten där han stod och brände hål ner till helvetet.
helvetet som hans hjärta skulle befinna sig i när flickans tåg gick mot sitt mål.

kärlek kan vara helt underbar,
men samtidigt bland det jävligaste som finns.

det är oftast de tårar du gråter.
oavsett om det är lyckotårar eller tårar som kommer från den sargade själen man har inombords.

känslor av värme omsluter min kropp. jag fullkomligt älskar den där känslan utav solstrålarna som lägger sig på  huden och smeker mig lugn.
bäckens porlande masserar öronen och jag kan ta djupa andetag utan att någon rädsla når mig.
när tårna nuddar vattenytan är det till en början oerhört kallt,
men jag glömmer bort det så fort när jag suger i mig utav atmosfären.
atmosfär är för övrigt ett väldigt vackert ord. ett ord som mer än gärna somnar på tungan och suddar bort det där man kallar för verklighet.

jag sitter i ett hav utav blåbär och kan få med mig flera,flera stycken om jag bara sträcker ut handen lite.

får jag höra fåglar som flyger runtomkring mig medan jag håller min käresta i handen så lever jag gärna i en evighet.
detta ögonblick får bli mitt batteri ett tag framöver.
livet är tungt men det finns sötma och trygghet som skänker styrka och energi om man bara ser sig om en aning.

jag tänker att om jag blundar tillräckligt länge så kommer din gestalt att uppenbara sig framför mig.
jag försöker minnas din doft och hur dina tänder såg ut.
men jag minns inte.
tiden tog dig ifrån mig.




fast värmen från dig, lämnar mig aldrig.

jag känner mig aldrig så levande som när din andedräkt lägger sig som ett täcke över min hals,
när du kysser min panna,
när du lägger dina ben ovanpå mina,
när jag vaknar upp brevid dig en solig morgon och du fortfarande sover.

jag älskar att se ringen på ditt finger som talar om att du och jag är ett.
jag vill alltid vara din.
jag vill alltid vara ett med dig.

allt det här sockersöta, med stjärnor, glitter, blommor och drömmar är så långt ifrån verkligheten man kan vara.
iallafall för min egen del.
men jag gillar att vara här i detta rum, i denna lilla oas utav välbehag och ludd.
ibland behöver man gömma sig för sådant som gör ont. och det kan jag göra här.

ibland föredrar jag att skriva om sådant jag inte har, bara för att själen ska få känna den där sötman utav trygghet.


vad skriver du om i din blogg?

 

våren har börjat komma på riktigt nu.

små vattendroppar rusar mot marken,

fåglarna pickar på diverse olika ställen runt mitt hus,

och jag har en kopp varm choklad som jag varsamt dricker ur medan jag doppar tårna i snön bara för utmaningens skull.

jag håller hårt i mina drömmar, för det värsta skulle vara att tappa dem. drömmarna som jag har burit med mig i så många år.
allt från att få klippa andra människors hårstrån till att klappa de sjuka katterna som kastats ut från sina hem.
alla de drömmarna ska leva med mig förevigt.
det är förutbestämt, det där man drömmer om.
det är saker man ska bevara och begrunda.
just nu handlar mina drömmar om det där livet jag en dag ska ha i magen,
om mitt hjärta som den jag älskar ska bevara och lova inför gud att jag är hans.
den där vita klänningen och buketten med blommor från ett körsbärsträd.


det vackraste med drömmar är att de kan handla om vad som helst som faller en in.
och har man tur- slår de in.

jag minns hur du sneglade på mig under din keps.
ögonen tindrade som kristaller, och dina andetag avslöjade en nervositet.
mina händer var varma och små svettdroppar bildade små mönster,
de talade om att någonting fantastiskt snart skulle hända.
vi drack te och pratade om saker som man gör när man bara vet vad den andra personen heter i förnamn.

jag gillade dina tänder för på något märkligt vis avslöjade de att du var en ärlig människa,
och dina hallonröda, välformade läppar såg ut att smaka ljuvligt.

mitt hjärta var ditt redan då.
redan då när fantasier flödade och små tafatta ord bildade meningar, och vi inte visste mer än varandras förnamn.

nu vet jag allt.
hur du dricker ditt kaffe, hur du andas tungt på morgonen och suckar när klockan ringer.
hur din kropp ser ut när du duschar och hur dina ögon strålar när någonting gör dig lycklig.
jag vet hur din värme känns,
hur dina armar kring min kropp känns.
jag vet varje litet skrymsle som du bär inom dig.
och jag älskar varje liten del av det.

Det må vara vinterkallt och kyla i detta land.
Men när solens strålar smeker ditt ansikte, ska jag hålla din hand.
Jag ska smeka bort dina tårar och tillsammans ska vi övervinna alla de rädslor som stör överallt. Och ingenstans.
Du och jag älskade.
Vi ska skratta tills vi gråter, och värma varandra när kvällens kyliga vindar drar in över oss.
Jag tänker älska dig tills mina andetag tar slut.

 

Jag ska älska dig, alltid..

 

 

 

 

 

 

idag drömmer jag om smultronkyssar,  tår i gräset, svalor, gröna löv och blomsterängar.

det där fina med sommaren som gör att man blir varm i bröstet, och solens strålar som gör vackra mönster.

jag ska dansa i vackra klänningar barfota, och leva i nuet.

i det som är just då.

 

 

 

 

 

 

 

När drycken värmer fingrarna, får tankarna skena bäst de vill.
När gommen smeks utav drycken upplever jag någonting oerhört underbart, jag tror det kallas trygghet.